Derivat

Skapad 2009-04-15 22:04:13, av mats björkenfeldt

Inledning
”Den en spåman är som varnar dig för Idus Martii” (Brutus till Julius Ceasar enligt Shakespeare)
Innehåll
I den just utkomna boken House of Cards, How Wall Street Gamlers Broke Capitalism, Allen Lane, 2009, visar William D. Cohan att det inte är någon större skillnad mellan spelbolag och många finansbolag. En uppenbar skillnad har dock varit att många finansbolag och spekulanter har förlitat sig på ekonomiska modeller formulerade av bl.a. Nobelpristagaren från 2003 Robert F. Engle III. Tanken är att man genom historiska data skulle kunna förutse framtida volatilitet, dvs rörligheten av t.ex ett pris på något objekt, vilket för en amatör i många fall verkar vara lika hopplöst som att förutse att kulan stannar på rött genom att ha studerat en veckas roulettspelande på kasinot. En motkraft för att hålla korthuset på plats har varit den ofantliga mängden av Risk Management-böcker. I flera av dessa kan man dock läsa att alla tidigare finansiella härdsmältors gemensamma nämnare var ”deras oförutsägbarhet”. Hur många på finansbolagen som läst de raderna är okänt.
Frågan är om inte en av de grundläggande orsakerna till den pågående härdsmältan har varit finansmarknadens upptäckt av volatilitetens möjligheter, t.ex. varför inte slå mynt av vädrets skiftningar? I en bok från 2006 förutspåddes att ”vi kan vara säkra på att med fantasi och uppfinningsförmåga kan potentialen för väderderivat komma att uppfyllas”.
Derivaten är avtal där parterna gissar om framtiden. Den som gissar rätt vinner. Då detta låter som ett spel, borde väl lotterimyndigheterna värden över ha haft kontrollen över detta spelande? Men så är inte fallet. Tvärtom har en liberalisering av derivatmarknaderna skett. Konsekvenserna härav har blivit: bedrägerier, manipulationer, skatteundandragande, mörkläggning av nödvändig information, uppkomsten av nya risker, högre marknadsrisker i förhållande till ett givet kapital i det finansiella systemet, större kreditrisker och en högre grad av sårbarhet i den finansiella sektorn. Den kände finansmannen Warren Buffet förutsåg 2003 riktigt att derivat var ett finansiellt massförstörelsevapen. Handeln med dessa instrument hade ett ”spekulativt värde” i slutet av 2007 på 681 biljoner dollar (50 gånger mer än USAs BNP). Trots detta har det inte funnits några krav på rapporteringsskyldighet av derivattransaktioner. Inga statliga övervakningsorgan har alltså haft en susning om vad som pågått på de finansiella marknaderna! Inte heller spekulanterna har haft klart för sig spelets regler, då det flesta transaktionerna regleras av groteskt komplexa avtal som endast vissa specialiserade engelska advokater möjligen kan förstå.
På den svenska marknaden finns olika derivatprodukter med säljande namn. En för tillfället populär produkt är CFD (Contracts for difference) tidigare kallat Hävstångscertifikat. I England finns sk. Financial spread betting. I en ny svensk utredning, SOU 2008:124, antyds att Financial spread betting är ett slags spel enligt Lotterilagen. Den ekonomiska innebörden av CFD och Financial spread betting är väldigt lika. Innebär det att CFD skall övervakas av Lotteriinspektionen?
Här bör man notera att Skatteverket klassificerat CFD och förespråkar att avkastningen från dessa produkter skall beskattas i inkomstslaget kapital. Hade Skatteverket klassificerat CFD som ett lotteri hade staten gått miste om skatteintäkter, då lotterier anordnade inom EES är befriade från inkomstskatt.
Frågan blir då om den finansiella härdsmältan hade blivit skonsammare om dessa finansiella produkter hade behandlats efter innebörd, dvs. som ett lotteri, av ansvarig myndighet, dvs. Lotteriinspektionen? Må så vara att staten då gått miste om skatteintäkter!
Repliker
Denna publikation saknar repliker.
Du måste vara inloggad för att skriva en replik.